Det europeiska piggsvinet (Erinaceus europaeus) känns igen på sin kropp täckt av flera tusen styva taggar. Taggarna är ombildade hårstrån och fungerar som skydd – vid fara rullar piggsvinet ihop sig till en boll, vilket gör det nästintill ointagligt för rovdjur.
Kroppen är rund och kompakt, med korta ben och en nos som används flitigt för att hitta mat. Piggsvinet är ett nattaktivt däggdjur och sover vanligtvis under dagen i skyddade platser som lövhögar eller under buskar.
Piggsvinet är ett allätande djur med inriktning på smådjur och insekter. Dess föda består främst av:
Ibland kan det även äta mindre ryggradsdjur. Tack vare sitt breda kosthåll spelar piggsvinet en viktig roll i ekosystemet genom att hålla efter olika skadedjur i trädgårdar och naturmiljöer.
Under våren, efter vintersömnen, inleds piggsvinets parningssäsong. Hanen uppvaktar honan genom att cirkla runt henne och frusta. Parningen är en försiktig process eftersom taggarna annars kan skada.
Dräktigheten varar i cirka 4–6 veckor och resulterar i en kull på 3–7 ungar. Ungarna föds blinda och mjuka, men redan efter några timmar utvecklas skyddande taggar. De dias i ungefär sex veckor innan de börjar klara sig själva.
Piggsvinet går i vinterdvala från ungefär oktober till april, beroende på väderförhållanden. Under denna tid sjunker kroppstemperaturen kraftigt, och ämnesomsättningen går ner för att spara energi. För att överleva dvalan måste piggsvinet bygga upp ett rejält fettlager under hösten.
Piggsvinet är idag en hotad art i flera europeiska länder, inklusive Sverige. Det största hotet är mänsklig påverkan, såsom:
Att skapa "piggsvinsvänliga" miljöer är en viktig del i arbetet med att bevara arten.
Piggsvin.se - För dig som vill lära dig mer om piggsvin